ensam igen..!

nu sitter jag här igen. Ensam, ont i halsen, dum i huvudet men ändå lycklig. Jag har ju dig, Jonas.<3

Det är aldrig lätt, det har jag aldrig heller sagt, men varför.. varför hamnar vi där igen.. ? gång på gång. varför kan du inte prata med mig, varför lyssnar du inte på mig? varför jag valde dig? det är inte svårt.. du få mig att känna mig speciell, du få mig att må bra. Du fångade mig när jag höll på att fall, & du fångar mig varje gång jag faller, å jag är tacksam för det. Jag vet att ingen kan få mig att känna såhär. Jag ha sagt det förr, å jag säger det igen. INGEN, verkligen ingen känner mig så bra som du gör. Du vet hur jag vill ha de, du vet hur jag är.. du märker när det är något. Något som ingen annan någonsin ha gjort. Bara du. Att den där blicken varje dag, varje morgon, underbart. Morgonkyssen, ligga bredvid dig. Jag skulle kunna ligga bredvid dig föralltid. så jag säger det här & nu, direkt från hjärtat, jag vill spendera resten av mitt liv med dig, enbart dig. Det är inget jag behöver tänka igenom, för det är så jag känner och vill. jag hoppas du känner dtsma. Du är den mest underbaraste, goaste, men även den bästa. Jag älskar dig.. Jonas <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0